KATTARP
Kattarp, socken och tätort norr om Helsingborg.
Då socknen till största delen ligger på havsnivå har markerna varit mycket sanka, vilket bl.a. gjort att de förhistoriska lämningarna är begränsade.
I historisk tid utgjordes landskapet främst av fäladsmarker med bara ett fåtal gårdar.
Efterhand som brukningsmetoderna utvecklades förbättrades också odlingsmöjligheterna.
Efter enskiftet, då gårdarna flyttades ut från byarna och då de tilldelades ganska stora arealer, skedde emellertid en kraftig utveckling av jordbruket.
Enskiftet på 1830-talet påverkade den dåtida kyrkbyn, som förlorade en stor del av sin bebyggelse.
Kyrkan blev nästan lämnad ensam. Under 1800-talet växte emellertid byn och fick både skolor, sockenstuga och station.
I och med att järnvägen mellan Helsingborg och Halmstad öppnade 1885 kom ett nästan helt nytt samhälle att byggas upp kring stationen (numera riven).
Även hotell byggdes liksom sparbank och mer stadslika villor.
Ortnamnet (1200-talet Katathorp) innehåller torp ”nybygge” och i förleden möjligen ett vikingatida mansnamn, Kate. Invånarantalet den 31 dec 2010 var 688.
Kattarps kyrka, byggd i slutet av 1100-talet och under 1400-talet uppfördes tornet, vilket höjdes under 1700-talet.
I mitten av 1800-talet byggdes kyrkan till med korsarmar efter ritningar av C. G. Brunius. Altartavlan har målats av Nils Forsberg.
Jöns Jonsgården, belägen söder om Kattarps stationssamhälle, tillhörde före 1830-talets enskifte byn Signestorp. Gården är uppkallad efter häradsspelemannen Jöns Jonsson.
Gården är ett exempel på de medelstora gårdar som under lång tid präglade Kattarps socken. Gården är ett exempel på ”Kattarpsadelns” storbondegårdar.
Den östra längan mot vägen fick sin nuvarande form 1805, boningshuset i söder uppfördes 1816, stallängan i väster byggdes om 1835 och logen i norr 1855. Boningshuset tillbyggdes 1878. I dag är den välbevarade gården hembygdsmuseum och drivs av stiftelsen ”Jöns Jonsgården”.
Källa: Helsingborgs Stad, Bevarandeplanskommiten
